Het, hetare, hetast.
Ja. Ungefär så har det blivit när jag o L har träffats.
För varje gång tätnar luften, det blir svårare att andas normalt, huden blir het, läpparna fastnar länge vid den andres mun, det rusar i hela kroppen. AJA BAJA.
Vi talar öppet om det. Vad vi håller på med. Han klarar sig bra med det vi har nu, sa han om första gångerna. Kramas pussas och klappas. Det blir mer och mer för varje gång vi ses. Vi kramas pussas och klappas inte bara längre. Nu är det hetta. Dock inget pill och smek på hemliga områden. Men det är bra nära. Nu är det hett. UPPHETSNING i flera timmar. Utan ände. Utan att komma till skott. Frustrerande, men ändå hållbart?
Han den där som fick mig att gråta i ett halvår har inte hört av sig sen tisdagen den 9:e juli, då vi skulle ses. Han hade tvättid och skulle komma hit sedan. Ringde när han var färdig och sa att han skulle åka. Det skulle högst ta 40-50 minuter. Efter 2 ½ timme smsar jag och undrar om han fastnat någonstans. "kan vi träffas senare? dottern vill att jag ska vinka av henne på flygplatsen, är det ok?"
Då blev jag arg. ARG ARG ARG. Två jävla timmar och han hör inte av sig när det dyker upp annat! "Tack för infon, vi hörs." "Jag, jag har inte träffat henne på tre veckor och nu ska hon vara borsta i fyra". Jag svarade inte. Jag var arg och hittade på annat istället. Sen på kvällen skickade jag ett "hej, du vi får ses en annan dag, jag ska iväg nu. ha det bra." Inte ett ord från honom. Inte ett ord. Jag väntade. VÄNTADE. Den där jävla väntan. Fuck you, dra åt helvete, skit på dig ditt jävla aaaaaaaaaaaaas. Jag var arg hela veckan. Sen ringde jag, smsade och försökte nå en död telefon. Avstängd i kanske 1 ½ vecka. Sen gick signalerna fram men ingen svarar. Ditt jävla as. DITT JÄVLA AS. Så frö i mig för att sedan bara pissa på det så allt ruttnar. Så att jag börjar ruttna.
Det värsta. Det allra värsta, är att inte ens få tala om att jag blir arg, ledsen och besviken. Att jag inte ens får säga dra åt helvete, DU GÖR MIG ILLA. Att jag bara får skrika ut det till ingenting. Jag blir utan avslut igen. Nästan ett år senare, samma sak igen.
Jag hade nästan hunnit bli hel igen.
.
För varje gång tätnar luften, det blir svårare att andas normalt, huden blir het, läpparna fastnar länge vid den andres mun, det rusar i hela kroppen. AJA BAJA.
Vi talar öppet om det. Vad vi håller på med. Han klarar sig bra med det vi har nu, sa han om första gångerna. Kramas pussas och klappas. Det blir mer och mer för varje gång vi ses. Vi kramas pussas och klappas inte bara längre. Nu är det hetta. Dock inget pill och smek på hemliga områden. Men det är bra nära. Nu är det hett. UPPHETSNING i flera timmar. Utan ände. Utan att komma till skott. Frustrerande, men ändå hållbart?
Han den där som fick mig att gråta i ett halvår har inte hört av sig sen tisdagen den 9:e juli, då vi skulle ses. Han hade tvättid och skulle komma hit sedan. Ringde när han var färdig och sa att han skulle åka. Det skulle högst ta 40-50 minuter. Efter 2 ½ timme smsar jag och undrar om han fastnat någonstans. "kan vi träffas senare? dottern vill att jag ska vinka av henne på flygplatsen, är det ok?"
Då blev jag arg. ARG ARG ARG. Två jävla timmar och han hör inte av sig när det dyker upp annat! "Tack för infon, vi hörs." "Jag, jag har inte träffat henne på tre veckor och nu ska hon vara borsta i fyra". Jag svarade inte. Jag var arg och hittade på annat istället. Sen på kvällen skickade jag ett "hej, du vi får ses en annan dag, jag ska iväg nu. ha det bra." Inte ett ord från honom. Inte ett ord. Jag väntade. VÄNTADE. Den där jävla väntan. Fuck you, dra åt helvete, skit på dig ditt jävla aaaaaaaaaaaaas. Jag var arg hela veckan. Sen ringde jag, smsade och försökte nå en död telefon. Avstängd i kanske 1 ½ vecka. Sen gick signalerna fram men ingen svarar. Ditt jävla as. DITT JÄVLA AS. Så frö i mig för att sedan bara pissa på det så allt ruttnar. Så att jag börjar ruttna.
Det värsta. Det allra värsta, är att inte ens få tala om att jag blir arg, ledsen och besviken. Att jag inte ens får säga dra åt helvete, DU GÖR MIG ILLA. Att jag bara får skrika ut det till ingenting. Jag blir utan avslut igen. Nästan ett år senare, samma sak igen.
Jag hade nästan hunnit bli hel igen.
.
3 Comments:
AS! Är vad det låter som han är. Puss, hörru!
Håller med - AS!
Men L är bra låter det ju som?
vart är du?
Skicka en kommentar
<< Home