I surrender.
Det är nog som min älskade vän sa i mitt öra när jag ringde och grinade nyss. Att det jag egentligen blir mest ledsen över, är inte förlusten av honom, utan att det ännu en gång inte blir någon fortsättning på det potentiella. Ännu en gång blir det stopp. Jag blir utan tvåsamheten och hjärtevän. Jag blir utan.
posted by soulkatt at 10:03 em
10 Comments:
:(
Åh, nu kommer jag in hit och blir också alldeles grinig. Din kompis har ju helt rätt, va jobbigt! (!!)
Jag bara måste spana in, en till som läser Jennys blogg och står på hennes lista.
susanna
jaaa. det är jobbigast. :(
annaluna
hejhej :)
godafton katten....fan, det är förjävligt det där...att konstatera att man kommer bli utan.....helvete vad ont det gör
det finns inget någon kan säga...för det finns inget att säga....
mer än håll ut...håll fast....och gör vad som helst som gör att det känns minsta bättre....sup, dansa, plantera blommor...skriv, fan vad som helst.
tack förresten, såg länken. coolt.
Det är alltid det svåraste, inte nog med förlusten av honom, men dessutom förlusten av framtiden med honom.
vet inte riktigt vad jag ska skriva men... se det så här, den rätta finns fortfarande där ute nånstans...
anne
army
jaa. men jag är nog lite blödig. dramatisk som mamma brukar säga. lejon ska väl vara såna. men jobbigt är det ju, fastän det inte är världens kärlekshistoria.
r.r
pffffff..
Update??
har inte kommenterat hos dig förut, tror jag. tänkte bara säga lite tröstande att du iaf kan fånga en läsare med din koncisa stil.
och du fining, det kommer någon.
puss.
Skicka en kommentar
<< Home