Hemma igen. Överlevde alla fyra flygningar. Thank God för mina tabletter dock.
Det var underbart att vara där igen. 8 år sen sist. Kul att träffa vänner och bekanta. Kul att åka med halva släkten. Men gud vad allt har förändrats. För tio år sen var det stora gräsmarker, en dammig enslig fotbollsplan, ett träsk bakom husknuten där bufflar stod och käkade. Bara ett par hotell. Nu var det tusen och åter tusen restauranger, affärer, barer och hotell. Varenda kvadratmillimeter var utnyttjad till max. Och alla dessa svenskar.. Massor av restauranger med svensk översättning i menyn och svenska kockar och blä blä bläää. Fan så tråkigt. Inte ett enda ställe där man inte hörde svenska som pratades. Till och med försäljarna höll på. Jag blir så sur på sånt. Inte fan åker jag runt halva klotet för att hamna i ett nytt Sverige. Rawai Beach på andra sidan ön var en frizon. Knappt en turist i sikte.
Men ett löfte till mig själv är iaf att jag inte ska vänta 8 år innan jag reser dit igen. Det går bara inte.
Två dagar innan julledigheten ringde telefonen. Det var en butikschef som undrade om jag var intresserad av jobb. Iiiiiiiihh. Var där fredagen innan jul och pratade. Det gick skitbra och samma dag jag åkte till Thailand ringde jag min chef och sa upp mig. Semester i 19 dagar, sen jobba 2 ½ vecka till innan jag slutar. Vilket flyt.
Går det bra nu?
